Emil har nu verkligen fattat tycke för sin babysitter. Han sitter i den utan att uttråkas under långa stunder inte bara vid frukostarna utan även när vi lagar och äter middag. Han gör sköna grimaser samtidigt som han spanar på de som rör sig i köket. De sista gångerna har det faktiskt varit att vi är klara i köket och tagit med honom till vardagsrummet, snarare än att han blivit frustrerad, som varit anledningen till att vi plockat upp honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar