Back in business

Nu är hela familjen tillbaka. När väl Emils feber lagt sig kom nästa grej (en Mild-klassisker tyvärr dessutom) Afte. Det började med ett par stycken på ena sidan av tungan (ungefär i den utsträckningen jag också brukar ha) och även om det gjorde ont kunde vi instruera Emil att äta på andra sidan. Det blev mindre mat och dagen därpå när han totalvägrade äta fick vi honom tillslut att visa tungan och då hade han fått det runt hela tungan (en utsträckning jag själv aldrig haft så jag kan gissa hur ont det gjorde). Dagen efter det det dessutom spridit sig till insidan av läpparna och han hade så ont att han gick med svullna läppar och munnen öppen hela dagen utan att säga mycket. Stackaren. Det blev två dagar när han livnärde sig på vatten, välling, glass, coca-cola och milkshake eftersom det var det enda som han kunde få ner (förutom några microskopiska bitar kyckling och vitt bröd). Det hela gjorde naturligtvis att vi under ett antal dagar tyvärr fick byta ut vår normalt sett spralliga, glada och busiga 3-åring (snart) mot en arg, frustrerad, skrikig och bråkig motsvarighet men det har ju sin förklaring. Ytterligare en twist på historien är att Afte-medicinen var den sista medicinen jag prioriterade bort i reseapoteket eftersom jag tyckte att om så skulle ske skulle jag få härda ut, inte kunde jag då i min vildaste fantasi tro att Emil skulle åka på detta gissel för första gången just på denna resa. Jag själv låg 60h med hög feber så att jag i princip inte tog mig ur sängen mer än för att vrida ur lakanden men den har nu släppt och inatt var faktiskt örsta natten på säkert 5 nätter som vi alla fick sova en hel natt utan uppvaknanden. Familjen Nysten Mild är back in business!