Hemmabus del 2

Min hatt den har tre kanter... nåja...

Hemmabus del 1

Gissa vem som inte vill gå och lägga sej...

Midsomar 2012

Svårt att köra bil

Det är inte lätt att koncentrera sig på bilkörning när Olivia håller hov. När jag filmar detta har hon säkert hållt på i mer än 5 minuter. Det är ofta att hon pratar som sista försök att hålla sig vaken och hon somnade bara någon minut senare på vägen hem.

Rutschkana

3-års kontroll

Emil var imorse på 3-års kontroll på BVC. Han är ju blyg när han träffar nya människor och ställs inför av oss vuxna "påtvingade" saker. Det började med att han fick ett antal bilder framför sig (bl.a. mössa, äpple, bil etc.). Så fick han frågan vilket som gick att äta. Emil var tyst som graven och vände sig halvt bort ned en rynkande näsa. Han kan ju allt detta men var inte alls sugen just då och i denna främmande situation. Han fick hjälp med att identifiera äpplet (som han dock naturligtvis visste) och då frågade sköteskan om det var ett päron. En mikroskopisk nick, detsamma på frågan om det var en banan. När frågan om det var ett äpple kom, kom också en försiktig nick. Så här höll det på de första 5 minuterna. Emil sade inte ett ord oavsett om det frågades om färger eller ting. Sista bilden var på en penna och eftersom inte Emil svarade vad man kunde göra med en sådan tog sköteskan fram ett pappe roch en penna. Emil började direkt att rita och på frågan vad han ritade kom de första små orden: "... en lång sjö...". Sedan började isen snabbt att smälta. Han berättade om stranden och att man kunde bada. Att vi hade åkt flygplan som hade landat på flygplatsen... Bla bla bla precis som vi känner vår Emil. Ska erkänna att det var skönt för mig som pappa att han faktiskt fick via att han kunde prata. Sedan klämde han alla färger och räknade rätt antal ringar när han fick en räkneuppgift. De konstaterade att det var verkligen inga problem med språket eller utvecklingen. Sedan avslutade vi med att väga och mäta honom (100cm, 15,5 kg) och han var fortfarande en kurva över på längde och på normalkurvan för vikten. Avslutningsvis skulle han få hoppa och sparka fotboll och hoppa var inget problem men fotbollen ville han alls inte sparka på utan bara kasta. Han som numer sparkar bollen riktigt hårt (så vi får snart inte sparka inomhus längre :-). Vi pressade honom inte för det syntes att han hade motoriken (mycket tack vare I ur och skur verksamheten). Vi pratade om hans mat, sov och borstatändervanor och det var inga konstigheter. Emil fick sedan välja ett klistermärke för att han varit så duktig och han valde en krabba med rörliga ögon. Sedan sade Emil själv spontant att nu var det nog dax att gå till dagis. Ett lämnade utan minsta knorr blev det väl framme på dagis till pappas stora glädje. Hoppas det går lika bra hos tandläkaren i eftermiddag.

Nu börjas det...

Tidigare har Olivia satt sig ner på rumpan varje gång jag ställt henne bakom lära-gå-vagnen. Igår lekte hon med vår Bobby-car (som är en Volvo) när Emil tog den ifrån henne ställde jag fram Lära-gå-vagnen istället. Döm av min förvåning när hon på stappliga och lite stela ben ändå börjar gå. Hon gick längs hela lekrummet till den tog emot i väggen och där hjälpte jag henne att vända så gick hon hela vägen tillbaka till andra väggen. Då tog jag ekipaget och gick ut i vardagsrummet och hämtade kameran. Detta är en kort snutt när hon tagit sig upp på mattan och tills det tar emot i fåtöljen. :-)

Syskonkärlek

Äter som vi andra

Olivia äter nu mestadels precis samma mat som vi andra äter. Denna vecka har det till exempel ätits pasta med kyckling, blodpudding, pannkakor och pizza. Hon äter nu också banan precis som den är dvs. det behövs varken mosas eller skäras banan-pengar av den vilket nedanstående klipp visar.

What we in Sweden call Putrumpa

Emilkänslor

Morfar åkte hem igår efter att ha varit barnvakt under tisdagen. Både igår och idag sade Emil med sorgsen röst: "Jag saknar Mofa"

Igår när jag läste saga för Emil kramade han om mitt huvud hjärtligt och sade "Pappa jag gillar dej" :-)

Idag när jag läste saga sade jag "Jag älskar dej Emil" varpå Emil svarade "Jag älskar den blå bilen" (lego-bil kan vara värt att lägga till). Inte riktigt besvarat idag med andra ord ;-)

Popcorn

Det är på fredagar som det bjuds på något lite extra gott till em-mellisen på Ur och skur kojan. Idag hade Emil med sig popcorn i små individuella påsar så att alla barn (och pedagoger) kunde få var sin. Uppskattat och succé som jag tolkade det.

Inte bara tjo och tjim

Emil har en allvarlig sida också bland alla skratt och bus. Idag var han för första gången på länge riktigt ledsen när jag lämnade på dagis. Han hade varit ledsen en stor del av morgonen, troligtvis delvis pga att han vaknade en timme tidigare än vanligt. Hur som helst var han superglad när han blev hämtad. Han såg oss på långt håll och sprang med oss längst staketet till förskolan. När han satt sig i vagnen för hemfärd och vi kommit ett stycke sade han med klar, tydlig men sorgsen röst: Jag blev jätteledsen när pappa gick ifrån mej. Jag frågade om han menade tidigare imorse och fick en dyster nickning tillbaka. Det kom han verkligen ihåg. Inte mycket att göra än att krama om hinom och säga att jag förstår att han blev ledsen... Barn är väldigt mycket människor även när de "bara" är 3 år, fantastiskt!

H(V)asaloppet 2012

På Emils födelsedag var det dags för det årliga H(V)asaloppet på förskolan. Emil tycker inte det är någon höjdare med skidor då han ramlat och det gjorde ont i rumpan som Emil själv uttryckte sig. Han var dock med efter löfte om att han inte alls behövde åka skidor.

Det blev iallafall lite stavgång...

Ivrigt påhejade av hela resten av familjen. Maria hade tagit förmiddagen ledigt (det är hon som håller i kameran så hon kom inte med på bild) och Johan & Olivia hängde kvar lite längre än vanligt vid lämningen.

Emils födelsedag

Hurra hurra hurra! Emil fyller tre. Sången uppskattades inte något vidare värst utan Emil blev snarare ledsen eftersom han nog inte riktigt vaknat ännu. Det ordnade dock upp sig när det blev present på sängen och tårta framför Bolibompa. Tårtan hade Emil själv valt och vem som skulle äta rosen var det ingen tvekan om. Kan livet bli bättre!? Även Olila mosade in tårta för glatta livet och det är inte mycket som hon inte äter nuförtiden av det som vi käkar. Han fick pengar av far- och morföräldrarna för att köpa något riktigt fint både nu och när han blir lite större och av oss fick han en cykel och en Nicke Nyfiken bok (Nicke Nyfiken får en cykel hette den vilket kändes passande) på morgonen innan dagis. När han kom hem från dagis fick han mera Brio-tågbana vilket är en favorit (även hos pappa :-).

Stavgång

Födelsedag idag men om det kommer det mer imorgon. Kan bara inte låta bli denna korta innan jag går och lägger mig för idag...

Jag och Emil var ute och skottade när det kommer förbi en herre som gick stavgång. Emil studerar honom noga men utbrister när han har gått förbi: "Pappa, han har glömt skidorna!"

:-)

Baka baka liten kaka

Baka...

och äta... (chokladbollspremiär :-)

Tö = Byggarglädje

När det efter flera veckor på minussidan, helt plötsligt blev plusgrader gällde det att passa på och ara lite "Byggare Bob". En snölykta som väntade på mamma Maria när hon kom hem på fredagen och nedanstående stiliga snögubbe idag söndag.

Jag tror att någon "lånat" telefonen

Vattkoppor

Två veckor efter Arvids besök visade sig kopporna för första gången. Det kom på både Emil och Olivia samtidigt. Idag söndag ser det ut så här :-)

På Olivia är det mest på huvudet och det syns dåligt på bild. Kan dock inte låta bli att börja med en söt drake...

Kanske går det att se några röda prickar men det är massor även om det inte syns på bilden.

Pulkaåkning

Egna initiativ och egen vilja

Två sköna Emil anekdoter från gårdagen:

1. När vi kom hem från dagis så ville inte Emil gå in. Eftersom jag var tvungen att ge Olivia mellis så var jag tvungen att gå in en stund men Emil valde att vara kvar ute själv. Han åkte pulka, han skottade snö. Han var säkert ute en halvtimme och kom sedan in för att han frös om händerna.

2. När båda barnen gått och lagt sig satt Maria och jag och pratade i köket. Då hörde vi grinden till trappen slå igen uppifrån övervåningen men eftersom den är gjord så att den ska stänga sig själv om den står på glänt tänkte vi inte mer på det. När vi kommer upp hittar vi dock en sovande Emil i vår säng med egen medhavd kudde och allt. Så sin mörkräddhet till trots så hade han hoppat ur sin säng, tagit med sig kudden och hoppat upp i vår säng för att sova. Vilket busfrö, men vilket sött sådant. Han sov så tryggt och gott att Johan inte hade hjärta att bära tillbaka honom, också eftersom Olivia höll lite låda, så Johan intog soffan så fick bus-törnrosa sova vidare i den stora, mjuka, trygga föräldrasängen.

Hemma igen!

Hemma igen och som vanligt blir man mindre frekvent med fotograferingen. Kan dock inte låta bli denna bild som borde få rubriken: Vem behöver ett stort badkar när man kan dela en badbalja!

Nyår

Nyåret firades på en stor häftig och väldigt livlig festplats i en annars både tråkig och regnig stad kallad Trang.

Det blev inget tolvslag för hela gänget var nog i säng redan klockan 21 men detta kort är det närmsta vi kommer ett klassiskt 12-slag :-)

Olivias kompis

Olivia fick en kompis på Koh Ngai (Koh Hai). En Schweizisk dam som bodde några månader om året i Thailand. Olivia blev ju på resan skeptisk till att låta andra hålla henne men här gjorde hon gärna ett undantag.

Äta sand!

Har kvar några Thailandsbilder som jag inte kan låta bli att lägga upp. Det blev en del bygga sandslott och vulkaner under dessa underbara veckor.

Det var ju lite utmaning med Olivia som precis börjat krypa och som dessutom gärna stoppar allehanda ting i munnen. Några tillfällen fick hon dock fria tyglar för naturligtvis måste hon också få känslan av sand mellan tårna...


... och i munnen...